|
|
|
|
|
Cornelias Tunnelbane-Turné 2010 |
|
|
|
9 november 2010
Har varit och kollat tunnelbanestationer idag. Började med röda linjen. Jag gick av på alla stationer för att se om det finns nåt bra ställe att stå med en liten väska och sjunga utan att vara i vägen. Jag vill inte att nån som har bråttom att byta tåg ska snubbla över mig, samtidigt vill jag inte stå längst in i ett hörn där ingen hör mig.
Många stationer är fina. Finare än jag föreställt mig så jag har tydligen inte tittat så noga förut. Har hittat fyra stationer idag som kan bli bra. Ska bli kul det här!
Igår köpte jag en shoppingvagn på Designtorget som jag ska ha min lilla högtalare i. Den gick bara in på tvären men det funkar ju också, att ställa väskan på tvären menar jag.
Jag kan se det framför mig nu; att jag åker ner för rulltrappan med min väska och ställer mig på en utvald plats och öppnar väskan så att ljudet kommer ut. Och så sätter jag på iPoden och börjar sjunga.
Undrar hur hög volym jag vågar ha? Kan ju låta rätt högt med så mycket hårda väggar, sten och kakel. Får kanske börja med lite låg volym så att jag inte chockar nån(eller mig själv kanske först och främst).
Skulle ha fixat tracksen igår men fastnade med bokföring istället….. börjar närma sig nu….vore ju bra att hinna öva lite….
7 november
Nä usch vad har jag gett mig in på?
Får redan skräckvisioner av hur jag blir slagen med käpp av elaka tanter och spottad på av sura gubbar för att jag för oväsen. Eller att barn och ungdomar kommer fram och säger att jag är dålig och undrar om jag inte får spela nån annanstans. Vilket jag ju inte får……vilken skam.
Vad vill jag egentligen? Få lite uppmärksamhet!
Någon som lyssnar på min musik, hm nja förresten, som inte kan undgå att höra min musik om de går förbi?
Eller vill jag bara lida? Utsätta mig för en situation som gör mig rädd?
Jag måste ändå göra det. En oemotståndlig dragning till det läskiga, det svåra tvingar mig dit.
Hur fort kommer hjärtat slå?
Kommer någon att stanna eller alla gå förbi?
Hur känns det om någon lägger en krona i min hatt? Blir jag glad eller förnärmad att de inte kunde avvara mer?
Tänk om nån säger åt mig att sluta. Kan det vara annat än förnedrande om någon säger åt en att sluta sjunga?
Nej usch nu ångrar jag mig igen. Fast så fort jag tänker att jag inte ska göra det så vill jag göra det igen. Är det
något fel på mig? Förlåt, dum fråga, vi har alla nåt fel på oss, varför skulle jag vara ett undantag?
4 nov
Jag har tröttnat på att försöka fixa spelningar.
Det är för mycket smärta med ständiga nej, och med att be mina kompisar att komma varje gång. Det blir för mycket, för ansträngande. Jag måste vila från det ett tag.
Vad kan jag göra som inte involverar någon annan? Något som gör mig självständig?
En vän kom med idén att spela i tunnelbanan.
Det ska jag fan göra! Inte behöva fråga om lov, inte behöva be kompisarna supporta (det kommer ju vara folk där ändå).
Lättnad!
Bara att sätta igång alltså.
Måste ha ett slickt system som jag enkelt kan rigga och ta ner.
Måste åka runt och kolla vilka stationer och var på stationen jag kan
spela...och vilken tid som verkar bäst. Tror att 19-tiden kanske skulle passa, efter rusningen men ändå en del folk.
Måste spika vilka dagar....och bestämma vilka låtar....och programmera om låtarna..... |
|
Publicerad: |
|
2010-11-04 13:00:00 |
Uppdaterad: |
|
2010-11-19 09:18:20 |
|
|
|
|